Torsdag har landat

Alla räknar ned till millennieskiftet. Tjatigt, tycker Torsdag och har därför i en notisserie i tio delar räknat ned till 30-årsjubileet av människans första månlandning, 20 juli 1969. Del tio: "The Eagle has landed!" – 15/7-1999

NASA:s hemsida hittar man rubriken "Top Ten Scientific Discoveries Made During Apollo Exploration of the Moon". De tio upptäckterna är säkert intressanta, särskilt för en allmänhet bestående av geologifantaster.

Upptäckt nummer 6: "Alla månstenar har sitt ursprung i högtemperaturprocesser med föga eller ingen inblandning av vatten. Man kan grovt dela in dem i tre typer: basalter, anorthesiter och breccias."

Av den barnsliga upphetsningen, den sublima ilning av oändlighet, fara, vansinne, ensamhet och kollektivt stordåd som infinner sig vid tanken på månfärderna finns ingenting i NASA:s vetenskapliga topplista. Och det man i fråga om kosmisk geologi fick reda på genom Apolloprojektet hade man kunnat få svar på betydligt enklare och billigare än genom att skicka Armstrong & Co att samla grus.

Varken USA:s statsledning eller den sovjetiska frågade sig hur en månsten ser ut inuti. När ryssarna lyckats skicka upp Jurij Gagarin i rymden beordrade JFK i stället i ett memo till Lyndon B. Johnson att sätta experterna att besvara följande frågor: "Kan vi spöa dem? Kan vi skicka upp ett laboratorium i rymden? Göra en resa runt månen? Eller skicka en människa till månen och tillbaka?"

Wernher von Braun svarade: "Bemannad månlandning."

"Strålande", tyckte John F: och berättade för kongressen i maj 1961 att "vi ska fara till månen, USA:s ställning hänger på detta".

Så blev det.

När Neil väl knallade omkring på den gula osten i världsdirektsändning fick inte sovjetmedborgarna se på, bara generalerna och pamparna i Kreml. Folket fick höra nyheten som femte inslag, efter diverse rapporter om stålskörden i de sena kvällsnyheterna.

Ryssarna hade varit nära – och samtidigt långt ifrån – att klå amerikanerna. Från Bajkonur i nuvarande Kazakstan, långt från gränser och större städer och snokande ögon, skickade Sovjetunionen under loppet av 43 månader upp den första satelliten, den första hunden, den första raketen att landa på månen och den första människan i rymden.

Men slutklämmen, att faktiskt sätta en kosmonaut på Luna och sedan få honom tillbaka hela jävla vägen, det gick de bet på. Hur de under ledning av den karismatiske ingenjör Koroljev gjorde ett djärvt försök men till sist fick tugga gräs berättas i det lysande reportaget "Eclipsed" av Bill Keller. Läs. Den kosmiska ilningen känns samtidigt som dess prosaiska orsaker avslöjas.

Så klart besvikelsen fanns där, över att USA lyckats övervinna sina "kapitalistiska antagonismer", som man uttryckte det på sovjetiska. Men ryssar kan som bekant även skämta.

"Dåliga nyheter, kamrat. Till och med kineserna har landat på månen nu. Men det finns goda nyheter också: Alla kineser är där."


Torsdags rymdtävling!



Commencing countdown – 10
Första människa i rymden var sovjetmedborgaren Jurij Gagarin (1934-1968) som under 1 timme och 29 minuter flög ett varv runt jorden i rymdfarkosten Vostok 1 den 12 april 1961. Rymden innebar på den här tiden 302 km upp i luften. Tre veckor senare paniklanserade USA sina bemannade rymdfärder genom Alan Shepards 15 minuter korta flygtur med Mercury-Redstone 3.
 

Planet 9 in outer space?
Vårt solsytem har nio planeter varav vissa är bebodda. Pluto är inte en av dem. Pluto är en sån pluttefnask, nästan sex gånger så liten som Tellus. Vissa astronomer vill ta ifrån den statusen av planet. Den borde i stället kallas ett transneptunskt objekt. Neptunus är 25 ggr så stor som Pluto, men ändå nästan tre ggr så liten som Jupiter. Pluto har en måne, Charon, upptäckt av Christy 1978 och knappt hälften så stor som sin husse.
 

Långsökt i rymden – 8
Till månen fram och tillbaka 9 gånger – så långt räcker hjärnans alla nervtrådar. Det var Neil Armstrongs nervimpulser som styrde hans första steg på månen. Nervtrådarnas förgreningar är förresten lika många som alla trädgrenar på alla träd i södra Sverige totalt.
 

Saljut 7
Sovjet skickade inte bara upp den första människan i rymden, utan också den första rymdstationen. Sju stycken Saljutstationer sändes upp från 1971 till 1984 och fungerade som forskningsbaser, men hade också militära rekognoscerings- uppgifter. De cylinderformade Saljutarna hade en diameter på upp till 4 m och vägde 19 ton. Amerikanerna ville inte vara sämre de, så de skickade 1973 upp 75 ton tunga Skylab, som bemannades i tre omgångar innan den slutligen störtade utanför Australiens västkust 1979.
 

Vostok 6
16 juni 1963 sköt Sovjet upp Vostok 6. En av kosmonauterna var Valentina Teresjkova, den första kvinnan i rymden. Under 70 timmar cirklade kapseln 48 varv runt jorden. Året efter fick Teresjkova och hennes kollega Andrijan Nikolajev en dotter. Vostok Sex.
 

Saturnus V
Apolloraketerna sköts upp av 3-stegsraketen Saturnus V, konstruerad av Wernher von Braun (som tidigare varit med att göra de tyska V1- och V2-rakterna som bombade London under andra världskriget). Saturnus V mätte 111 meter, vägde 2 900 ton i startögonblicket och transporterades av världens mest massiva fordon, vilket mätte 39x35 meter.
 

Den fjärde planeten
Mars, "den röda planeten", liknar jorden på flera sätt. Den har ett dygn på 24,5 timmar och har en axellutning på 25°. Det kan bli upp till 20 grader varmt på Mars yta, men vanligare är temperaturer på –50. De två månarna, Phobos och Deimos, upptäcktes 1877. Marsmänniskor har besökt jorden flera gånger, senast 1938, då Orson Welles gjorde ett skakande direktreportage från landstigningen och striden, som människorna vann, tack och lov.
 

Tredje mannen
Första gången Michael Collins flög ut i rymden var den 3 juni 1966. Farkosten hette Gemini 10 och befälhavaren hette John Young. Mest känd är dock Collins för sin insats som "den tredje mannen" vid den första månlandningen – han som inte ens fick vara med och landa. Tredje mannen har på film spelats av Orson Welles, Michael Collins av Liam Neeson.
 

Två Gemini
USA var andra nation att skicka upp bemannade rymdfarkoster, men först att lyckas med ett möte mellan två rymdskepp. Det var Gemini 7 (uppskjuten 4/12-1965) och Gemini 6 (15/12, ologiskt nog) som stötte på varandra östan om solen och västan om månen. Någonstans där i trakterna i alla fall. Befälhavare på Gemini 6 var Walter Schirra, som redan 1962 varit uppe i Mercury 8 och på så sätt blev andre amerikan med två rymdfärder i bagaget. Först var Gordon Cooper, Mercury 9 & Gemini 5.
 


Skrivarvänlig Rymd-Torsdag
Arkivet
Alla Torsdag
samlade på ett ställe.
Arkivet
Torsdag Sommar
– hela klabbet.
Sommarbilder
Torsdag Sommar – bilderna

 


Redaktör &
ansv. utg.:

Peter Karlsson
Redaktion:
Sara Acedo
Olov Hyllienmark
Nina Karmelitow
Karin Saler
Jenny Teleman
e-postadress:
torsdag@ torsdag.com
 

© Torsdag
Skriv gärna ut Torsdag. Citera oss gärna, men ange källan.

Torsdag kommer varannan vecka, ges ut av Föreningen Torsdag, som är politiskt och religiöst obunden.